Kulturflickan

Två timmar senare och en filmupplevelse rikare. Det var en riktigt djup film måste jag säga och en tankeställare fick jag mig allt. Den var precis så bra som jag mindes att den var, genomtänkt i allt från tankeväckande repliker till regi och allt får ta sin tid, inga snabba hopp eller uppstressat tempo och det kan vara rätt skönt som omväxling. Ytliga, snabbproducerade filmer har vi alldeles för många av enligt min mening.

Woody Allen står för regin och Scarlett Johansson och Jonathan Rhys Meyers innehar huvudrollerna i denna tragiska film som kretsar kring livets oförutsägbarheter. Handlar allt egentligen bara om tur och dess motpart otur? I så fall blir livet något som inte helt och fullt går att styra över, i slutändan är det ändå slumpen som avgör. Sorglig tanke måste jag säga.

Filmen visar på hur mycket som står utanför vår kontroll, man kan komma undan med mycket i livet bara man har lite tur och man kan förlora detsamma om man drabbas av otur. Vad är det egentligen som styr våra handlingar? Ödet, slumpen, turen eller den fria viljan?