Kulturflickan

Jag är förstummad, finns nog inget bättre ord för det. Vad har medmänskligheten tagit vägen? Hur kan man medvetet såra människor bara för att göra bra tv? Att det har gått så långt är ofattbart, empatin verkar inte längre ha en plats inom tv-mediet. I alla fall inte om jag tolkar det som stod i svd:s nätupplaga rätt. Där stod att läsa om hur en kall och beräknande jury medvetet behöll idol-Durna till sista uttagningsdagen även fast de visste att hon inte skulle ha en chans att gå vidare efter solosången. De fick henne att hoppas och våndas över ett beslut en hel natt, ett beslut som redan hade tagits, bara för att göra bra tv. Och sen som jag skrev tidigare i min blogg drog de ut på våndan ännu lite längre när Durna på sista dagen äntrade juryrummet och möttes av tre personer med korslagda armar och bister blick. Efter många många minuter levereras så svaret att "Nej du har inte gått vidare" och den 16-åriga Durna brister i gråt. Visst bra tv, men att leka med en ung flickas känslor på det viset och utnyttja sitt maktövertag som juryn tycks ha gjort är rent förkastligt och jag känner mig upprörd. Läs Harry Amsters artikel på Svd och upprörs ni med....


Svd - Idoljuryn: Be Durna om ursäkt!