Kulturflickan

Idag har varit en bergådalbana utan dess like. Skulle ha träffat en kompis och haft kul, istället blev det hemmet, täcket och tv:n. Var trött när jag vaknade, skakade det av mig, ringde vännen och gjorde upp planer. Klämde in läsning av uppsats och mathandling där emellan. Mitt under handlingen slog trötthet över till illamående, yrsel och lite smått panik...människorna flackade hit och dit, plockade mat i korgar och vagnar och jag blev allt mer svimmfärdig. Messade kompisen och ställde in fredagsplanerna, lyckades handla klart maten och ta mig hem. Bröt sedan ihop och grät, utan att egentligen veta varför. Jag är trött, så trött, hela kroppen är trött och allting kräver en kraftansträngning. Antingen håller jag på att bli sjuk eller, vilket är ett mer sannolikt senario, så håller allt på att rinna av mig...c-uppsatsen är klar, utbildningen snart till ända, oviss framtid väntar, det är mycket på en gång. Blir stressad, blir nervös, blir allt på en gång fast jag bara vill njuta och vara glad...

Jämför mig med andra, supermänniskor som tycks klara allt, hur gör ni? Hur orkar ni? Hur kan jag bli så trött bara av att skriva en c-uppsats när alla andra klarar både det och jobb och allt annat samtidigt. Var får ni energin ifrån? Kanske är kraven jag ställer på mig för höga, prestationsångest är som alltid närvarande och hur jag ska bli av med den det vete sjutton. Vill göra så mycket, men vågar inte, vad händer om jag misslyckas? Vad ska andra tycka? Så kan jag undra...varför bryr jag mig så mycket?

Som sagt mycket som snurrar i huvudet, antagligen för att jag behöver sova och samla energi. Snart blir jag förhoppningsvis mig själv igen...jag orkar bara inte vänta på att bli pigg...vill bli det nu, med en gång, så det så! 

Bloggen min får bli min terapi, ni anar inte hur skönt det är att skriva av sig =0)