Kulturflickan

Såg Meryl Streep, Alec Baldwin och Steve Martin på bioduken i lördags i relationskomedin It's complicated. En gemytlig liten film som handlar om Meryl Streeps karaktär Jane - en kvinna i 50 års åldern som varit skild i över 10 år och precis börjat vänja sig vid tanken. Exmaken är sedan länge omgift med en betydligt yngre kvinna vars utseende påminner om en supermodells. Jane lever ett stillsamt singeliv, barnen har en efter en flyttat ut och ensamheten blir mer och mer påtaglig. Ödet sammanför dock de båda ex - makarna ännu en gång, de möts på en restaurang och efter att antal glas vin hamnar de i säng tillsammans. En komplicerad kärleksaffär tar sin början dem emellan och som ytterligare komplikation blir Jane uppvaktad av den charmige arkitekten Adam som är i full färd med att bygga hennes drömhus. Helt plötsligt har hon fått två karlar på halsen. Frågan är bara vem av dem hon ska välja?

Filmen innehåller många humoristiska förvecklingar och blandas även med en dos allvar. Att kärleken är komplicerad och att inget någonsin blir som man tänkt sig är väl sensmoralen i denna lilla historia. Streep gör som vanligt en fantastisk rollprestation, hon måste vara en av vår tids bästa skådespelerskor. Allt hon presterar känns äkta och trovärdigt. Hon fyller sin karaktär Jane med värme och som publik får man helt klart sympati för henne när hon trasslar in sig än mer i kärlekshärvan. Alec Baldwin och Steve Martin är inte så tokiga de heller även om de inte når upp till Meryl Streeps nivå.

Denna film av Nancy Meyers, påminner mycket i utformning om hennes förra film Something's gotta give. Båda porträtterar ensamstående medelålderskvinnor som gett upp på kärleken, men som sedan mot alla odds ändå finner sig förälskade. Förhållandet äldre man med yngre kvinna återfinns även det i båda filmerna...men i slutänden är det ändå den lite mognare kvinnan som vinner mannens gunst. I min mening är dock Something's gotta give strået vassare än It's complicated, den berörde mig mer och är en film som jag kan se många gånger om.

Avslutningvis kan sägas att det är fint att se romantiska komedier som även berör personer i medelåldern då dagens filmer oftast handlar om personer som är i 20-30 års åldern. Bara för att man blir äldre slutar man inte att älska...